Ja jag känner mig instängd och nej jag har inga kompisar. Egentligen är de skönt att bara vara, inte behöva besvära andra. Känner inte för att gå ut i verkligheten. Trivs bra här, fast ändå inte. Ligger som alltid och kollar ut genom fönstret och bara tänker. De finns inget vettigt att säga. Jag avslutar här